Nyheter

Europeiska regionala utvecklingsfonden och Region Gotland har tilldelat projektet Sustainable Plejs 14,1 miljoner kronor i investeringsstöd för att stärka företag inom besöksnäringen. Projektet riktar sig till 60 företag som bidrar till platsutveckling runtom på Gotland och som vill utveckla sin verksamhet inom ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.

Sustainable Plejs är ett samverkansprojekt mellan två organisationer; Gotlands Förenade Besöksnäring är projektägare med Tillväxt Gotland som projektsamverkanspart. Personal från båda organisationerna bemannar projektet, administrationen är delad. Att två organisationer gick samman gjorde det möjligt för Gotland att söka ett projekt av den här storleken.

– Sustainable Plejs är ett resultat av lärdomar från flera besöksnäringsprojekt på Gotland de senaste åren. För att uppnå målet att bli Sveriges mest attraktiva och hållbara destination behöver vi fortsätta arbeta systematiskt med att stötta företagen med kunskap om ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet, säger Kati Ahtee, projektledare för Sustainable Plejs på Gotlands Förenade Besöksnäring.

Projektet består av två affärsutvecklingsprogram som ska utveckla företagens hållbarhetsarbete samt förmåga att attrahera och behålla personal. Projektet kommer arbeta för att stärka relationerna mellan besöksnäringen och utbildningsväsendet på Gotland, samt inventera möjligheterna att etablera en högre utbildning inom restaurang och måltidsutveckling på Gotland i framtiden. Även insatser inom kommunikation ingår i projektet.

– Det ligger i Gotlands och våra medlemmars intresse i andra branscher att besöksnäring mår bra och ständigt utvecklas, det sprider kraft och arbete till exempelvis handeln och byggbranschen. Därför kändes det naturligt att gå in i detta projekt tillsammans med Gotlands Förenade Besöksnäring, säger Roger Hammarström, verksamhetsledare på Tillväxt Gotland.

Sustainable Plejs startade 1 januari 2023 och kommer att pågå fram till och med april 2026. Totalt förväntas 60 företag inom besöksnäringen att delta i de två affärsutvecklingsprogrammen.

– Besöksnäringen är ett av Region Gotlands utpekade styrkeområden och Gotland har ett starkt varumärke i besökssverige. Men konkurrensen är stenhård, genom att utveckla företagen kommer vi flytta fram Gotlands position som destination, säger Erik Öhrn, verksamhetsledare på Gotlands Förenade Besöksnäring.

Följ utvecklingen av projektet via Instagram-kontot @sustainableplejs

 Kati Ahtee Gotland Förenade Besöksnäring 

 Emelie Appelholm-Bergbohm Tillväxt Gotland 

Roger Björkman

Besöksnäringen kraftsamlar för att utveckla Gotland

Efter två pandemiinställda mässor öppnade i år världens största resemässa dörrarna för uppskattningsvis 40 000 säljare, köpare och andra intressenter i regioner från mer än 180 länder.

Gotland var där, med Visit Swedens monter som bas tog vi del av föreläsningar, seminarier, körde förbokade möten och några inte så förbokade.

Mimmi Gibson, Marknads- och varumärkesansvarig för varumärket Gotland slog tillsammans med Johan Lindvall från Sudersand Resort följe med projektet Exportmoget Gotland till ITB-mässan i Berlin. Givande insikter – men det finns ett jobba att göra både på hemmaplan och på den internationella arenan.

Efter tre intensiva dagar, 7-9 mars, summerar Mimmi och Johan dagarna så här:
– Jag är glad att vi åkte, det gav sjukt mycket, säger Mimmi Gibson. Många väldigt bra seminarier och värdefull tid i montern.
– Seminarierna gjorde mässan värd resan. Jag hade noll förväntningar inför resan men det var spännande att brett kunna inhämta kunskap om hur andra i branschen arbetar. Jag fick bra tips att ta hem till Fårö och Gotland, säger Johan Lindvall.

En viktig insikt för Mimmi Gibson rörde frågor som; ”vem ska representera Gotland i sammanhang likt ITB” och ”hur ska vi formera oss så vi har rätt personer och kompetens på rätt plats”.
– Det var också intressant att prata färjepriser med Visit Sweden. Vi behöver all hjälp vi kan få och det kändes som de lyssnade på oss. Gotland är en viktig region i Sverige, säger hon.

Under mässan satte vi oss ner med personal från Visit Sweden för att prata då, nu och framåt. Efter att ha förklarat vårt projekt Exportmoget Gotland 2024, våra roller och vad vi gjort så här långt i Gotland International Academy berättade Visit Sweden vad de kan hjälpa Gotland med på en internationell resemarknad.

Mimmi Gibson berättade hur DG:s prishöjning riskerar sätta hela det gotländska samhället i gungning. Inte bara att konsekvenserna för turistnäringen blir svåra och kännbara – utbildningsväsendet, jobbmarknaden, producenter och leverantörer är andra sektorer som blöder just nu.

Region Gotland bedriver tillsammans med andra aktörer ett påverkansarbete på många nivåer samt skissar på olika scenarier i en mycket komplex bild av effekter i prishöjningens spår. Möjligheterna för de fast boende på Gotlands att besöka, eller få besök, av vänner och släkt har blivit kraftigt begränsade i samband med prishöjningen.

Personalen från Visit Sweden blev lite chockade över uppgifterna och lovade, utan att specificera hur, att stötta Gotland med verktyg de har tillgängliga. Sammanfattningsvis; bra diskussioner om vad vi tillsammans kan göra för att promota Gotland på den internationella marknad Visit Sweden rör sig på.
Fredrik Broman, projektledare för Exportmoget Gotland 2024 säger:
– Det är värdefullt att skapa nätverk för våra besöksnäringsföretag, vilket är helt avgörande för att kunna sälja Gotland på en internationell marknad.

Kolla vad den tyska agenten säger om Gotland som resmål, ta del av insikter från seminariet om generation Z, hur Gotlands möjligheter att synas på den danska marknaden kan förbättras, att utbildningar likt den som GFB bedriver i projektet Exportmoget Gotland 2024 (Gotland International Academy) är viktiga och att outdoorturismen är en växande marknad.

Gotland i Berlin fick insikter om internationell kravbild

Erik Öhrn kliver i månadsskiftet på posten som verksamhetsledare för Gotlands Förenade Besöksnäring. Han har amerikanska hamburgare och italienska delikatesser i bagaget.

– Att jobba med Gotland som varumärke är ofantligt kul, jag älskar Gotland, att bo, leva och verka här, säger han.

Frida Ganshed lämnar efter tre år över styret som ledare för Gotlands Besöksnäring till Erik Öhrn.
– Jag ser fram emot att fortsätta utveckla Gotland tillsammans med företagarna här. Här finns allt på en begränsad yta, naturen och landsbygden men också staden Visby som under stora delar av året är full av liv, säger Erik Öhrn

Närmast kommer han från tre och ett halvt års arbete med att utveckla måltidsturismen på Gotland. Som projektledare för Sustainable Spejs fick han god kännedom om den gotländska matkulturen. Både från ett restaurang-, bryggeri- och destilleriperspektiv, men också en bra bild av hur odlare, bönder och andra råvaruproducenter arbetar.
– Det var ganska intensivt, väldigt lärorikt och jag plockar med mig ganska många erfarenheter in i uppdraget för besöksnäringen, säger han.

Erik Öhrn har en bred bakgrund från restaurangvärlden, som driftschef, restaurangchef, utbildningsansvarig och personalchef. Han arbetade under tio år på McDonalds och ungefär lika länge på Vapiano.
I allt han gjort har organisatoriskt ledarskap löpt som en röd tråd.
– Det har krävts i samtliga roller, jag har arbetat på ganska stora enheter som jag fått leda, utbilda och utveckla, säger han.

Ni som mött Erik Öhrn vet att han är en inspirerande kille, driven av att utveckla människor och verksamheter.
– Jag mår bra av att se andra människor växa och utveckla sin verksamhet eller sin affär. Kan jag hjälpa någon att bli bättre mår jag riktigt bra själv.

Vad blir din största utmaning på kort sikt?


– På riktigt kort sikt är det svårt att inte tänka på färjeproblematiken. Trafiken till och från ön är en viktig faktor för besöksnäringen på Gotland. Besöksnäringen är en basnäring som ger kraft åt så mycket annat.
Det är en komplex fråga utan enkla svar – ingen förväntar sig att Erik Öhrn ska kliva in och lösa alla knutar eller hitta självklara vägar framåt.
­– Det man behöver tänka på är att om besöksnäringen påverkas slår det först mot branschen, givetvis, som inte kan erbjuda lika många arbetstillfällen som i dag eller investera lika mycket, vilket då slår mot andra branscher.

Samma scenario gäller producenterna, en annan av Gotlands viktiga basnäringar.
– Producentledet drabbas väldigt hårt vilket är oroväckande. GFB jobbar just nu brett för att försöka lösa färjefrågan på ett bra sätt.
På längre sikt ser han två viktiga spår för besöksnäringen. Det ena är att samla näringen i gemensamma forum där utveckling kan ske.
– Man ska inte underskatta det som kan ske när vi förenar företagare från en och samma bransch. Då kan det uppstå magi utan att GFB behöver göra så mycket – men vi behöver vara en kraft för att samla dem. Det är en viktig uppgift för oss.

Han ser också arbetet med att kontinuerligt stötta kompetensutveckling inom branschen som en av GFB:s viktigaste uppgifter.
– Det kommer alltid finnas behov av att utveckla och kompetenshöja ledare och medarbetare inom besöksnäringen, säger Erik Öhrn.

Gotland ska bli norra Europas mest hållbara och attraktiva resmål 2027 enligt den strategi som regionen och besöksnäringen tillsammans tagit fram. Hållbarhetsarbetet kommer fortsatt få en hel del fokus.
För Erik är det mer än en vision.
– Det pågår runt om i landet insatser för att vi ska utveckla resmål mer hållbart, socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Min ambition är att försöka bidra med insatser som tar oss mot den visionen, det ligger väldigt tydligt i mitt uppdrag.

Erik Öhrn sitter sällan still. På fritiden umgås han med familjen, påtar i trädgården, tränar, bygger ett växthus eller ett staket..eller bygger något annat.
Be honom välja ett smultronställe på Gotland och han ger dig en provkarta av härliga platser och sköna upplevelser. Till slut landar han i en löptur längs Lummelundakusten.
– Det finns så mycket som är bra med Gotland, för mig kan ett smultronställe vara en plats där jag får njuta av lokal mat och dryck. Det är en spännande utmaning att fortsätta utveckla Gotlands besöksnäring.

. Fru, två barn, 10 & 9 år och en hund.


Erik vill fortsätta utveckla Gotlands besöksnäring

Uppskattat av många – så det blev en favoritrepris.

Representanter för Gotlands besöksnäring tillsammans med regionens tillsynsmyndigheter, Visby Centrum och Polisen har genomfört sitt uppstartsmöte inför besökssommaren för att berätta om sina initiativ.

För att sätta fingret på lösningar till de specifika utmaningar som uppstod i samband med den intensiva besökssommaren 2021 inledde näringsliv och myndigheter i fjol ett närmare samarbete. Näringsliv och myndigheter samlades för att diskutera hur man gemensamt kan arbeta både inför och under kommande sommar.
Syftet var att skapa en på alla nivåer hållbar och – för både lokalbefolkning och besökare – trygg miljö. Initiativet slog väl ut och fortsättning följde i onsdags på Hotell Kokoloko då man träffades igen.

– Gotland som destination har återhämtat sig väl efter pandemin, säger 

, besöksnäringsstrateg på Region Gotland, och nämnde som exempel att kryssningssäsongerna 2021 och 2022 var starka.
– De internationella besökarna har hittat tillbaka, fortsatte hon.

Gotlands besöksnäring har utmaningar i form av infrastrukturfrågor, (priset för en biljett på färjan) liksom fågelskyddsdirektiv, kompetensförsörjning, nyrekrytering och de påfrestningarna kriget i Ukraina presenterar. Några är punkterna är samhällskritiska, andra mindre så.

För att visa utvecklingen över tid och ge en nulägesbild presenterade 

, verksamhetsledare på Gotlands Förenade Besöksnäring, en provkarta av statistik, bland annat över besökare på ön mellan 2018 och 2022, gästnätter 2019-2022 och att årets bokningsläge för visbyhotellen ligger aningen under 2022-nivåerna.
– Ändrade bokningsbeteenden gör siffrorna svårtolkade, säger hon.

, flygplatschef Visby visade positiva siffror för flygplatsen – som ändå inte kommer upp i samma nivå som innan pandemin.
– BRA ligger ganska lika som i fjol vilket är glädjande. Vi har ett utgångsläge i år med många inrikeslinjer och för första gången har vi trafik till Norge, Danmark och Finland, säger han.
Gunnar Jonasson berättade att prispressaren Ryan Air kommer trafikera linjen Arlanda-Visby juni, juli, augusti och september.
– Jag tror 2023 blir ett återhämtningsår, ökad konkurrens mellan BRA och SAS skulle nog betyda mycket, inte minst för gotlänningarnas resande.

 ville skapa förståelse för bolagets dynamiska prissättning – och lyckades bra med det. Att de billigaste priserna går att finna på dygnets mest obekväma tider väckte få protester.
– Vi behöver ha de dyrare biljetterna för att kunna erbjuda de billigare alternativen, säger han.
De som förväntat sig en het debatt om biljettpriserna blev besvikna.
– Det finns inga alarmerande skäl till oro just nu när vi tittar på bokningsläget. Vi har en tuff vår och försommar framför oss men en bra högsäsong, säger han.

 berättade att bolaget satsar mer pengar än någonsin på reklamkampanjer i tv och i Stockholms tunnelbana för att locka besökare till Gotland.

, enhetschef för livsmedel och alkoholtillstånd, kunde berätta att man även i år sätter in extrapersonal för att klara av alla ärenden. Han ber om tålamod, eftersom sju av de extrainsatta är helt utan tidigare erfarenhet.
– Hör av er direkt om det uppstår problem, vänta inte till i höst. Vi ska vi göra allt vi kan för att hanteringen ska bli så smidig som möjlig, säger han

Han berättade om en ny e-tjänst som ska underlätta handläggningen vid ansökningar om bland annat serveringstillstånd. Andreas Larsson visade också en handbok med information om ”konsten att sälja alkohol på ett ansvarsfullt sätt” som Region Gotland tagit fram.
– Vi hoppas det här ska underlätta för de företagare som vill servera alkohol i sina verksamheter, säger han.

 drog ner applåder när han berättade att man ska ta bort tillståndskravet för att anordna offentlig dans. Det nya reglementet träder i kraft 1 juli, polisens rättsavdelning slipar just nu på formuleringar, villkor och rutiner.
– Vill du anordna dans i det offentliga rummet, säg i Östergravar, krävs fortfarande tillstånd. Men en nattklubb eller restaurang kommer inte behöva söka tillstånd för att ha dans på sitt ställe, säger han och fortsätter:
– Anmälningsplikten finns kvar och det är anordnarens ansvar att kraven för ordning och säkerhet uppfylls.

Region Gotland kunde visa hur de inför sommaren fortsätter satsa medel (åtta miljoner kronor) på samhällsservice. Två miljoner går till ökade öppettider för Turistbyrån, tre miljoner till hantering av sopor och städning i offentliga miljöer och samma summa till underhåll av enskilda vägar med statsbidrag.
Nytt för sommaren är att personal på elektrisk golfbil kommer kryssa runt Visby för med lövsug dammsuga gatorna på cigarettfimpar.

En brännande fråga inför sommaren är – som alltid – vattenfrågan:
– Bevattningsförbud inför troligen 20 juni.
– De stora reservoarerna (träsken) och små (enskilda brunnar) är just nu välfyllda.
– De sparavatten-kampanjer som genomfördes av Gotlands Besöksnäring och Region Gotland i fjol visade sig ge effekt. De fortsätter i år.
– Använd vårt Be local-material på era anläggningar. Det ger gott resultat har det visat sig, uppmanar Frida Ganshed.

Samarbete för att möta sommarens utmaningar

Vid Gotlands Förenade Besöksnärings årsstämma omvaldes sittande ordförande Kirsten Åkerman på två år.

Hon inledde stämman med att titta tillbaka på ett intensivt år fullt med problemlösningar.

– Styrelsen har jobbat hårt och vi går starka in i 2023, säger hon

Årsstämman hölls på Hotell Kokoloko och hade samlat ett fyrtiotal medlemmar. Nya i styrelsen är Hanna Dagerås, Pastamakarna som liksom Car-Johan Stålhammar, Gotlands Bryggeri och Magnus Larsson, Mc Donalds, valdes på två år.
Anja Werkelin, Håkan Ahlsten och Mikael Mossvall lämnar styrelsen – fyllnadsval på ett år av Mattias Thunholm, Hansa Event för avgående Mikael Mossvall.

Stämman gick igenom verksamhetsberättelsen för 2022, kikade på verksamhetsplanen för 2023 och tackade av verksamhetsledaren Frida Ganshed som kliver på sin nya post som vd för Coop Gotland den 2 maj.
Kirsten Åkerman hyllade Frida för hennes driv och engagemang genom tuffa tider med pandemi, kriget i Ukraina och den just nu brännande heta infrastukturproblematiken med färjornas biljettpriser.

– Frida har gjort ett fantastiskt jobb, GFB har en väldigt tight kostym i en stor verksamhet med många komplexa frågor, säger Kirsten Åkerman.

Erik Öhrn, ny verksamhetsledare för GFB, hälsades välkommen av stämman.


Ordförande: Kirsten Åkerman, omval med mandattid 2 år
Ledamöter: Marcus Risberg, Destination Gotland, omval 2 år, Lotta Hasselblad, Smakrike, omval 2 år, Mattias Thunholm, Hansa Event, fyllnadsval 1 år för Mikael Mossvall, Hanna Dagerås, Pastamakarna, nyval 2 år, Car-Johan Stålhammar, Gotlands Bryggeri, nyval 2 år, Magnus Larsson, Mc Donalds, nyval 2 år, Gunnar Johansson Swedavia, 1 år kvar på uppdraget, Menette von Schulman, S:t Clemens Hotell, 1 år kvar och Therese Lindström, goGotland, 1 år kvar.

Omval för Kirsten Åkerman – tre nya in i GFB:s styrelse

Vi startade i Hallwylska rummet på Gotlands Museum, tog via kullerstensbelagda gator svängen förbi S:t Lars ruin och Katolska kyrkan för att landa i enighet.

Det skapades förutsättningar för företagare att stärka sina samarbeten, viljan att använda världsarvet som en resurs är stark.

Gotland International Academy bjöd in till en halvdags workshop om hur de gotländska besöksnäringsföretagen kan arbeta med världsarvet Hansestaden Visby som affärsmöjlighet. En peppad grupp företagare som på olika sätt har beröringspunkter med Visby innanför murarna samlades för att lära sig mer om miljöerna och berättelserna.

Lars Kruthof, guide och museipedagog på Gotlands Museum, berättade att det är lättare att sälja in en guidad upplevelse i världsarvet Hansestaden Visby till en utländsk besökare än till en svensk.
– I en engelsk eller tysk grupp får vi helt andra reaktioner än i de svenska grupperna, säger han. Därför lägger vi in världsarvet som en del av alla våra turer, det är svårt att sälja som speciella guidningar.

För att råda bot på hemmablindhet och öka kunskap om arvet arrangerade Gotland International Academy därför en utbildning för att kika på världsarvet som affärsmöjlighet. Louise Hoffman Borgö, regionens världsarvsamordnare lade tillsammans med Kristin Löfstrand, byggnadsantikvarie och kulturmiljöhandläggare på Länsstyrelsen grunden för en perspektivvidgande upplevelse.

De delade med sig av inspirerande kunskap och fakta, om världsarv i världen, i Sverige och slutligen i Visby. FN-organet Unesco bestämmer utifrån ett antal specifika kriterier vilka platser som blir världsarv. I dag finns 1 154 världsarv i 194 länder – femton i Sverige.
Det kan vara ikoniska monument men också ett kringliggande lokalsamhälle som omfattas av FN-konventionen för att skapa en hållbar plats.
– Konventionen är ett skydd för framtida generationer, men också en del av vår samhällsutveckling, säger Louise Hoffman Borgö.
– Det är en ganska knixig ordning av lagar, myndigheter och organisationer som behöver komma överens för att göra ett världsarv tillgängligt, säger Kristin Löfstrand och fortsätter:
– Det handlar mycket om att hitta en balans där vi respekterar både boende, besökare och miljön i det kulturella arvet.

Region Gotland har tagit fram en strategi och handlingsplan för Hansestaden Visby där hållbar turism är en av sju punkter. Projektet ”Resan mot en hållbar Hansestad” arbetar i detta syfte med platsutveckling där platsen är fokus och turism en del av arbetet.
Lars Kruthof berättade att det finns en respekt för Hansestaden Visby som sällan blir utsatt för graffiti eller annan åverkan – men att det krävs varsamhet i hur staden exponeras:
– Världsarvet används mer och mer i turistsammanhang, många verksamheter vill in så det behövs samarbete och anpassning, säger han.

Elin Alsiok, affärsutvecklare och tematiskt ansvarig för kulturturism, Visit Dalarna, gav via länk en inblick i hur företagen i världsarvet Falun kreativt arbetat med affärsutveckling.
– Man kan uppleva världsarvet på många sätt – vi har ett företag som arrangerar Stand Up Paddle i centrala Falun, någon skrev en bok, Kniva trädgård skapade utställningar, en restaurang serverar ölet Falu Röd, vi har ett bageri som bakade en världsarvsbakelse. De skapar storytelling om ett världsarv, säger Elin.

Falukorven kom tillbaka på menyn, (med gruvsenap), man har lyft barnens plats i världsarvet, tagit fram en handbok världsarvet kan skapa affärer och gjort en fullmatad folder med vackra bilder och berättelser.
Elin Alsioks rekommendation är tydlig:
– Var stolta över det ni har, berätta om det. När man börjar skrapa på ytan upptäcker man att det finns jättemycket att berätta om, säger hon.

För att inte glömma bort de boende jobbar världsarvet i Falun med en ideell förening för att få med lokalbefolkningen på tåget.
– Vi tar med föreningen i allt vi gör, de gör ett fantastiskt arbete, säger Elin. Lokalbefolkningen är våra ambassadörer, tillsammans med företagen.

Deltagarna fick under dagen idéer som utmynnade i konkret handling.
– Jag ska skapa en världsarvsdrink vi kan servera på vår terrass i sommar, säger Hotell Strands sälj- och marknadschef Patrik Björkander.
Även Ulrika Wiklander, Hotell Helgeand blev inspirerad av intrycken hon fått:
– Min hjärna går för fullt nu. Jag säljer ju inte ett rum utan en upplevelse i ett världsarv, säger hon.

Viktoria Gelin, goGotland, berättade om en planerad världsarvsutbildning hennes företag ska hålla för de anställda – och funderade på att bjuda in deltagare från andra företag.
– Vi kan göra det vi gjort i dag för att sprida kunskap och inspiration, säger Lars Kruthof, bara i lite större format.

Se där, workshopen fick snabbt ringar på vattnet som kan gynna hela Gotland. Kunskapsförmedling av finaste sort och vilja att ta arvet vidare på sin plats.
Kanske det till och med kan bli lättare att sälja guidade turer till svenska turister.